Båtbekymmer...

Efter att ha väntat på att få en båttrailer levererad i flera veckor, tog tålamodet slut ungefär samtidigt som det blev -10 och snöstorm. Iklädd kostym (skulle på skolavslutning) åkte jag ner för att förbereda upptagning, bara för att konstatera att ankaret hade släppt och Elida låg och skavde mot bryggan. Dödsföraktande kastade jag mig ombord med mina lågskor som enda livförsäkring (en dålig sådan med tanke på att det låg 20 cm snö på fördäck). Det blåste 10m/s, det var -10 och hela styrbordssidan var täckt med isbark... Inget lätt jobb att få ut henne igen. När det väl var gjort skulle det hoppas tillbaka till bryggan igen. Det var bara det att nu var det 1 meter iskallt vatten mellan mig och bryggan, fördäcket var glashalt och mina skor är allt annat än halksäkra. Nu vet jag att ni hoppas få läsa att jag åkte i vattnet, men tji fick ni. Med ett vackert språng (läs "likt en svårt utvecklingsstörd flodhäst") skuttade jag över till torra land. Dagen var räddad, och två dagar senare skulle vi ta upp henne. Isen hade ju trots allt inte lagt sig. Natten mot fredagen blev det -20... Och stiltje... Gissa vad som händer när det blir -20 och stiltje...

Lördagen kom, trailer inhandlades och vi åkte ner till bryggan bara för att mötas av en Mälare som var täckt av ett helt obrutet istäcke. Inte en öppning så långt ögat kunde se. Efter en timmes envist isbrytande med ett gammalt järnrör kom en vänlig själ med en motorsåg och sågade upp isen. Nu skulle bara båten upp på trailern. Två timmars stånkande, stönande, svärande, lyftande, bändande, knuffande, dragande och bärande senare var hon uppe. Tack, Micke - en flaska whisky kommer att hitta till dig :-). Nu står hon på sin trailer, inslagen som ett paket, väntande på att få sitt båthus. Det ska hon få, så vi kan pyssla om henne i vinter och i vår.

Nästa gång tänker jag mig att vi tar upp henne lite tidigare... Typ innan isen lägger sig...