Love you, my friend...
söndag 29 november 2009
Barndomsvänner...
Jag tror att alla har en. Åtminstone borde alla ha det. En vän som man kanske träffar en gång om året, och när man gör det är det som om ingen tid har förflutit. Det är klart - någon liten rynka har väl tillkommit, ett och annat grått hårstrå, men annars. Jag har min bästa vän i England. Han bodde här från nio års ålder tills han var 40. Vi träffades när vi var 12. Och vi har alltid varit vänner. Ibland har vi inte setts på 4-5 år, men det har inte gjort något. Allt är som det alltid har varit. Vi träffades igår, tog några glas förädlad-malt-solution av bra märke, uppdaterade oss och bara... var... En riktig vän :-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vissa människor fastnar i ens minne.
SvaraRaderaHan är en av dom.